I dag, den 3 december, firar vi den internationella funktionsrättsdagen. FN instiftade dagen år 1992 för att uppmärksamma rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dagen firas världen över och den är ett bra tillfälle att diskutera ämnen som mänskliga rättigheter och delaktighet för alla.
Vi tycker att den här dagen är speciellt betydelsefull just i år med tanke på de förändringar som är på kommande. I januari 2023 träder den nya social- och hälsovårdsreformen i kraft. Det här betyder att det inte längre är kommunerna som ansvarar för social- och hälsovården i Finland. I stället kommer den att skötas av någonting som kallas för välfärdsområden. Det finns sammanlagt 21 välfärdsområden i Finland. Vi i Åboland hör till Egentliga Finlands välfärdsområde.
Vi på DUV tycker att det är viktigt att personer med funktionsnedsättning kommer till tals när servicen i de nya välfärdsområdena ska organiseras. Därför har vår medlem Tom Tamminen träffat Karin Simola, som är direktör för tvåspråkig service i Egentliga Finlands välfärdsområde. Tom träffade Karin över en kopp kaffe för att diskutera den kommande reformen. DUV:s verksamhetsledare Anna Ilmoni var också med under intervjun.
Hej Karin! Kan du börja med att berätta vad du jobbar med?
Jag är direktör för tvåspråkig service inom Egentliga Finlands välfärdsområde. Välfärdsområdet är uppbyggt så att det finns en avdelning som organiserar social- och hälsovårdstjänster, och andra avdelningar som producerar olika tjänster. Jag jobbar inom avdelningen som organiserar tjänster.
På vilket sätt berör ditt jobb personer med funktionsnedsättning?
Mitt ansvarsområde är service på två språk (svenska och finska) med betoning på den svenska servicen. Personer med funktionsnedsättning är en av de grupper som använder tjänsterna. Där möts mitt arbete och den här målgruppen.
Vad är ett välfärdsområde egentligen?
Välfärdsområdet är en helt egen förvaltningsnivå i Finland. Det är inte längre staten eller kommunen som ordnar servicen, utan nu är det välfärdsområdena som har ansvaret från början av nästa år, år 2023. Välfärdsområdet samarbetar sedan med olika organisationer, företag och föreningar. Utan dem skulle det inte gå att erbjuda all den service som behövs. Egentliga Finlands välfärdsområde har också ett specialuppdrag, och det är att vi ska koordinera ett samarbete mellan alla tvåspråkiga välfärdsområden. Detta gäller bland annat servicen för personer med funktionsnedsättning. Tanken är att det i framtiden ska finnas ett samarbete mellan de olika tvåspråkiga välfärdsområdena, så att de kan hjälpa varandra när det behövs svenskspråkig service i något område. Det viktigaste är att det mesta fortsätter som förut, och att det inte blir alltför stora förändringar vid årsskiftet. Klienter som har sitt serviceboende och sin hemort i två skilda välfärdsområden ska fortsättningsvis ska få bo kvar som tidigare.
Jag hoppas att det blir bättre eller minst lika bra som tidigare, åtminstone får det inte bli sämre. Hur kommer ni se till att alla som behöver service på svenska får det också i framtiden?
Jag ser ljust på svenskans framtid. Välfärdsområdet är en väldigt stor organisation, och det innebär också att vi har större muskler för att organisera all service som behövs. Tidigare fanns det tre tvåspråkiga kommuner i Egentliga Finland: Kimitoön, Pargas och Åbo. De 24 övriga kommunerna som hör till Egentliga Finland var enspråkigt finska. Nu är hela välfärdsområdet tvåspråkigt, vilket betyder att du har rätt att få service på svenska var än du bor i regionen. Det betyder inte att du nödvändigtvis får servicen precis där du bor, men då blir du anvisad till ett ställe som erbjuder svenskspråkig service. Vi kommer också att satsa mer på digitala tjänster.
Kan du berätta mer om hur man i praktiken kommer att få in svenskan till exempel på sjukhus?
Exempelvis Åbo universitetscentralsjukhus (Åucs) har redan många bra lösningar för att kunna erbjuda svenskspråkig vård. Det finns bland annat ett språkprogram som säger hur det svenska språket ska beaktas i verksamheten. De anställda kan få ett litet lönetillägg om de använder svenskan aktivt i arbetet, och de har också möjlighet att gå språkkurser. Det kan handla om små men viktiga saker, som till exempel att alla skyltar på sjukhusområdet har både finsk och svensk text i samma storlek. Åucs blir ju en del av välfärdsområdet, vilket betyder att vi kommer att få många goda idéer av dem.
Finns det information om social- och hälsovårdsreformen på lätt svenska?
Jag gjorde lite efterforskningar och Kårkulla har information om reformen på lätt svenska. Det finns tyvärr ännu inte så mycket information specifikt om Egentliga Finlands välfärdsområde på lätt svenska, men det är under arbete.
Här hittar du Kårkullas information om social- och hälsovårdsreformen: https://karkulla.fi/var-verksamhet/servicetagare/
Många av våra medlemmar bor på boenden som hör till Kårkulla. Kommer den här reformen att märkas i deras vardag nu då Kårkulla försvinner?
Jag hoppas att reformen inte märks så mycket i vardagen. Alla boenden blir kvar, personalen stannar och alla klienter får hålla sina boendeplatser. En förändring är att välfärdsområdets logo kommer att synas på räkningar och broschyrer nu då välfärdsområdet tar över ansvaret för boendena och Kårkulla som organisation försvinner.
Finns det någonting speciellt som du själv skulle vilja ändra eller genomföra i det nya välfärdsområdet?
En av mina viktigaste uppgifter är att samordna det tvåspråkiga i välfärdsområdet, och göra det jag kan för att se till att det finns tillräckligt med tjänster på svenska. Nu kan vi förhoppningsvis sammanföra fler svensktalande anställda inom regionen, så att de också kan få stöd av varandra. Jag har hört många säga att de saknar ett svenskspråkigt nätverk, och att de gärna skulle vilja sitta ner och fundera på de här frågorna tillsammans med andra. Man är starkare tillsammans, så är det bara!
Har du något tips till vår målgrupp inför reformen?
Jag hoppas att ni tar alla chanser ni får att visa hur viktig svenskan är. Om ni märker att någonting inte fungerar som det ska så får ni gärna ta kontakt med mig eller någon annan inom välfärdsområdet. Och använd svenskan i vardagen! Jag försöker själv bli bättre på det. Till exempel nu när vi beställde kaffe så bytte vi automatiskt till finska, även om de säkert hade klarat av att betjäna oss på svenska. När vi talar svenska på kaféer, i butiken eller hos läkaren så visar vi att det finns ett behov av svenskspråkig service. Vi har alla ett ansvar att hålla fast vid vår rätt till svenskan, inte bara för egen skull utan också för andras.
Nästa vecka ordnar Steg för Steg två informationstillfällen om välfärdsområdet. Det blir en träff i Kimito (Café Sågbacken) den 7 december kl. 18-19.45, och en träff i Pargas (Mocca) den 8 december kl. 18-19.45. Karin Simola är med på träffen i Kimito, och i Pargas medverkar Mia Lindström som också arbetar inom välfärdsområdet. Mer information hittar du på Steg för Stegs hemsida: https://www.stegforsteg.fi/pasvenska/start/
Nu återstår det bara för oss att önska dig en riktigt fin funktionsrättsdag! Låt oss tillsammans fortsätta kämpa för allas rätt till ett gott liv och en meningsfull vardag, oavsett hur mycket eller lite stöd vi behöver.
Text & intervju: Tom Tamminen & Anna Ilmoni
